När jag får flera sms från personer som undrar hur det känns eller om jag blev rädd när det åskade och mullrade i krokarna idag, då blir jag så varm, så varm!

Jag slapp dock bli livrädd, jag missade nämligen hela kalaset eftersom jag satt inklämd i ett rum långt in i mediahuset och hörde inte det mindsta lilla. Ett mindre åskoväder att oroa mig för denna sommar.

Förresten, det värsta med att bo på bottenvåningen med en balkong ut mot vägen, är att man får acceptera snöbollar som far in genom dörren på vintern och pipraketer som landar på balkonggolvet på våren. Undrar vad som kommer och hälsar på i sommar? En full festivalparvel, en förrymd misse? Jag hoppas dock på en ny cykelpump, min är paj.

<3<3<3

Nu är äntligen den här kursen slut. Det ska firas med en biltur och lite lassange.


<3<3<3

Det där med redovisning och prat inför en klass full av ögon är något som skrämmer mig mer än svartögda pojkar som knackar på dörren mitt i natten.

Jag kan fråga folk på stan efter vägen, jag kan stå framför 200 personer och spela teater, jag kan dansa töntdanser på flamingo. Jag kan inte sitta i ett klassrum och säga två ord högt utan att jag vill dö.

Hur går det ihop?



Nej, det är då trevligare att äta ägg och påskgodis,


ha mack-kastar-skola och titta på när mamma och Sofia bygger barkbåtar som sjunker eller seglar,




klappa söta små lamm med väldigt beskyddande fårmammor eller



titta på majbrasor och fyrverkerier





Det mesta är trevligare än att göra det man är mest rädd för i hela världen, förstås.


<3<3<3

Är det någon vänlig och söt själ som läser detta och är ett proffs på mac/windows/quicktime?

Jag har nämligen äntligen fått hem en film från skolan. En film som jag har slitit och kämpat med alldeles själv i tolv timmar i sträck för en individuell uppgift på förra kursen. Men den lilla rackaren vill inte synas i någon av mina spelare, varken VLC, MPC, Windows Media Player eller änns quicktime som den är konverterad till. Det enda som fungerar är ljudet, och hur roligt är det att lyssna på när någon drar igen en resväska och smäller igen en dörr?

Vi har Mac-datorer på skolan, och jag har windows. Jag antar att mac har något som gör att det inte går att spela upp på min super-dator.

Så, om någon vet hur, eller OM det går att på något sätt få det att fungera, vilken codec man ska ha eller liknande, så snälla snälla snälla hjälp mig, så att jag slipper göra om allting igen.

Jag var inget fan av Mac innan, nu är jag en hatare.

<3<3<3

Varför finns det inga pengar på kortet och varför bestämmer sig skolan för att vara speciellt stressig just dessa veckor?

Hade det varit tvärt om, fullt med pengar i plånboken och lugnt i skolan, så hade jag haft en tågbiljett på byrån och på torsdag varit på väg till min syster, sillarna, fiskmåsarna, katterna och världens bästa stad Göteborg.





Underbara Göteborg och Saltholmen från förra vårens resa.

Aj, det gör ont att välja rätt ibland. Men med lite tur i planeringen så kanske jag får dricka öl i en lägenhet med två våningar på Lördag iallfall.


<3<3<3

Jag måste bara säga en sak.

I måndags började vi en ny kurs som heter fiktion. Vi ska i grupp bearbeta ett manus och göra en kortfilm på fyra veckor. Iallafall, läraren som har kursen är nog en av de bästa jag har haft. Hon är helt underbar och rolig och snäll och så otrlligt pedagogisk så att lärarna från förra kursen känns ännu mer elaka, mer än vad de egentligen säkert är.

Det var bara det jag ville ha sagt.

Nu, snabbdiskning och sedan mat-shopping och middag med mina finaste vänner!

<3<3<3

Jag är en riktig sucker för romantiska-snyft-dramafilmer, har jag kommit fram till.

Några exempel är Åter till Cold Mountain, Stolthet och fördom och självklart storfavoriten: Titanic. Jag var nio år när den hade premiär och systa mi gick och såg den. Jag var så avundsjuk då och längtade jag tills jag fyllde elva, för då var jag tillräckligt gammal för att få se den på bio... hm.

Men nu idag har jag gått och fått en ny favorit, nämligen The Notebook. Det finns dåliga filmer, bra filmer och filmer som berör så att det känns i kroppen. Detta var en sådan film.








Traailler


Se den!


<3<3<3

Nu ska jag börja skriva igen.

Idag avslutades en kurs i filmproduktion i Falun. Ungefär så här kan man väl sammanfatta den kursen och min första inblick i filmens produktionsvärld:



Ketchup och obekväma arbetstider + en hel del huvudvärkstimmar i redigeringsrummet, sena dagar, tidiga dagar, ångest och stress. Men det var även otroligt roligt och givande, om jag tänker efter lite.


<3<3<3

Ojoj (igen då), det har hänt mycket sedan sist minsann!

Sist jag skrev hade jag precis avslutat min tills då stressigaste vecka som högskolestudent, nu har jag avslutat min tills nu stressigaste vecka som högskolestudent och till och med bytt adress. Yes, nu bor jag inte längre i lilla Rälta, utan i stoooora Borlänge.

Jag är nästan helt uppackad och alla kartonger är borta. Bara alla tavlor kvar, som kommer hamna på plats så fort jag har fått den fettfläckiga väggen övertapetserad.

Hur det känns hittills att bo i Dalarnas lilla stad, en halvtimme mycket närmare min kärlek och en halvtimme närmare skolan och fem minuter från Fia?
Skitbra.

<3<3<3

Ojoj.
Förra veckan var hektisk. Det började med en hög av böcker, papper, överstrykningspennor och ett läxförhör, eller snarare en minitenta, två redovisningar och ett seminarie. Nu känns det att det är högskola och inte högstadie jag pluggar på.

Sedan fortsatte det med träning, som jag och Fia äntligen har kommit igång med! Vi gick ut hårt med ett spinningpass, usch vad det känns att jag är otränad.

Sist men inte minst så begav vi oss till IKEA på lördagen för att inhandla lite fina prylar. Nu har jag nästan allt jag behöver till mitt framtida hem. (tre veckor kvar!)

Nu är jag mest trött och försöker ta igen mig med nya uppgifter, som att läsa på om olika trycktekniker och förbereda en redovisning för imorgon, vilket inte går så bra. Varför är filmerna jag köpte på Rättviksmarknad så mycket mer lockande?

<3<3<3

Igår och idag har jag kört med en Ford till skolan istället för med min super-Saab. Den har nämligen gått och blivit sjuk eller något. Den dunkar och skakar och har sig, även när jag kör i 30. Det är inte punka och ingen död räv sitter fast under den. Så i rädsla för att den ska rasa ihop i skogen mellan Ludvika och Borlänge har snälle Klas lånat ut sin bil de senaste dagarna! Det ska bli spännande imorgon, när jag måste försöka få hem Saaben till Rälta, hm.

Men en trasig bil kräver en ny telefon tycker jag. Så idag har jag köpt mig en riktig minitelefon, Sony ericsson experia mini, eller något liknande är den döpt till. För tillfället tar det ungefär 100 gånger längre tid att skicka sms, så det blir spännande att se hur jag kan hantera den utan riktiga knappar.

<3<3<3

Hm, det måste nog vara jag!

Från och med den första november kommer jag inte längre att bo i Leksands kommun. Jag kommer istället att bo på Betesgatan, Bullermyren, Borlänge.

Inflyttningsdatumet var egentligen den första december, men eftersom det finns snälla människor i världen så får jag flytta in en månad tidigare och behålla trägolvet på balkongen.

Jag är så glad så det pirrar i magen!

<3<3<3

Inget väldigt bra hände för en vecka sedan. Jag fick inte världens bästa lägenhet, men, världen faller inte ihop för det och de fortsätter ju faktiskt att lägga upp lediga lägenheter. Kanske att jag får ettan i Bullermyren som jag tittade på igår?
Tunabyggen och den som lever får veta.

<3<3<3

Hej!

Idag har jag börjat skolan igen. Design av digitala medier på högskolan dalarna. Det känns riktigt bra nu faktiskt, och jag kommer kanske till och med att bli någonting om tre år!

Just nu hoppar mitt hjärta hit och dit och min hjärna rullar runt i skallen, inte bara för att jag har börjat skolan, utan för att imorgon kommer antingen någonting väldigt bra att hända, eller så gör det inte det.

<3<3<3

Jag gick precis miste om en finfin lägenhet i Bullermyren, på grund av att den nuvarande ägaren dummade sig, väldigt mycket. Det känns fint. Som tröst köpte jag mig då en prickig klänning på tradera, för något måste man ju få.

I fredags var jag, fia och Rickard i Sågmyra för att shoppa loss på lager 157, eller, jag hade tänkt shoppa loss men det blev inte så många fynd. De hade Converse där, men jag har tydligen för små fötter. Det känns fint. Jag köpte istället 10 par strumpor, för något måste ju mina små fötter få.

Annars så vill Fia ha en 80-tals fest, och det säger jag ju inte direkt nej till. Att klä ut sig är ju aldrig tråkigt, och att jag har köpt en nästan ny locktång på loppis med massa roliga tillbehör som till exempel våffeltång, så blir det ju ännu roligare!

<3<3<3

Små ankor som gillar skogaholmslimpa,


några båtar på rad,


en riktig husbåt,


och såklart, en bilbåt.

<3<3<3

Usch, jag mår illa. Jag är inte med barn och är inte magsjuk. Nej, jag har bakat muffins. När jag bakar muffins sparar jag alltid en massa smet i bunken som jag sätter i mig innan jag käkar minst tre av de nygräddade bullarna.

Varför, varför gör jag samma misstag om och om igen, trots att jag vet att illamåendet alltid kommer som en ovälkommen gäst efteråt?

ujuj, alla dessa otroligt djupa frågor utan svar.

<3<3<3

I Lördags tog jag och Sofia tåget till Mora där mor och far redan väntade på oss med båten. Där gick vi på Zornmuseet, åh som jag har längtat! Jag håller med Maggie om att det är en fin utställning. Åk dit vettja, utställningen håller på till i mitten av september. Jag hittade en ny favorit att lägga till i samligen:


Bruden, heter den.




Några timmar senare när vi trötta men nöjda spanat in alla mästerverk , satte oss på båten och vinkade hejdå till Mora.


Tre randiga matroser på en blåsig sjö.


Efter några timmars vågig färd sa vi Hej till Hjortnäs istället.

Där frös vi mest först och lyssnade vi på Forkörarna som spelade. När de var klara visade det sig att det blev dans på dansbanan, och då var vi inte sena med att skaka loss för att bli lite varma.


I pausen fick vi lov att beundra solnedgången. Typ det finaste jag har sett. Himlen verkligen brann.
Sedan dansade vi lite mer, vi ägde dansgolvet!

Dagen efter var det pissväder och trötta ansikten, så då avbröt vi siljanssemestern och åkte hem och sov bort dagen istället. Dock med vågornas gung kvar i benen, huh!

Men det är kul att det man inte behöver åka så långt jämt för att känna att det är semester.

<3<3<3

Nu ska jag se på Alien, imorgon ska jag på äventyr.



<3<3<3

Kvällen efter att Klas kom hem från utlandet bestämde vi oss för att sova på Erik, båten alltså, som låg i Rälta över helgen. Det hade spöregnat och det såg ut så här efteråt. Mycket fint och mycket mysigt att sova på en båt, nästan som minisemester!


<3<3<3