Det där med redovisning och prat inför en klass full av ögon är något som skrämmer mig mer än svartögda pojkar som knackar på dörren mitt i natten.

Jag kan fråga folk på stan efter vägen, jag kan stå framför 200 personer och spela teater, jag kan dansa töntdanser på flamingo. Jag kan inte sitta i ett klassrum och säga två ord högt utan att jag vill dö.

Hur går det ihop?



Nej, det är då trevligare att äta ägg och påskgodis,


ha mack-kastar-skola och titta på när mamma och Sofia bygger barkbåtar som sjunker eller seglar,




klappa söta små lamm med väldigt beskyddande fårmammor eller



titta på majbrasor och fyrverkerier





Det mesta är trevligare än att göra det man är mest rädd för i hela världen, förstås.


<3<3<3