House, halsont och dissar

Det positiva med att vara lite sjuklig med ont i halsen och kroppen är att slippa få dåligt samvete av att titta på serier hela dagen! En röra av House, Supernatural, Modern family och American horror story har slunkit ner på några dagar.
 
Det känns extra behövligt och välförtjänt efter att jag och en klasskamrat har gjort ett 5 personers-grupparbete + tillhörande redovisning helt själva på grund av ett missförstånd, eller diss om man vill vara sådan.
 
Nu ska jag kika lite mer på  House innan jag stupar i säng och blir frisk imorgon.
 
<3<3<3
 

Vincent

När mor och far är ute på äventyr i världen så har jag fått nöjet att vara hemma i Rälta och vara kattvakt. Mormor har gett mat några dagar men det känns bra att någon är här hela tiden för att klappa och prata lite.
 
Det är extra viktigt eftersom Cliff har blivit ensam. Hans bror Vincent finns inte här längre. Han har flyttat till Katthimlen för att hålla Missan sällskap och jaga råttor och sova på moln.
 
Han dog direkt. Han behövde inte lida och hans sista tanke var nog lycklig. Men det känns sorgligt att en katt som kan hoppa från fönstret på övervåningen och klättra på husväggar utan att skada sig blir av med alla sina sju år genom att springa över en väldigt otrafikerad väg vid fel ögonblick.
 
Vincent var snäll och älskade mat och att jaga råttor. Han ville gärna följa med ner till älven och springa med mor ut när hon matade hönsen. Han klappade oss i ansiktet när han var gosig och han bråkade när han blev kliad på magen.
 
Han har gjort knäppa, roliga och dumma saker och har alltid varit världens finaste och bästa katt.

 
 
 
 
 
Vila i frid finaste knäppaste sötasate kattbror! Vi älskar dig allihop <3
 
 
 
 

Sista chansen nu kompis!

Nu är det så längesedan jag skrev sist att de har bytt plats på allting och möblerat om här på blogg.se och mitt användarnamn fanns inte längre sparat vid inloggning, vad säger det?

Antingen ska jag lägga av, eller så ska jag fortsätta som om ingenting har hänt. eller så ska jag börja om någon annanstans.

Det lättaste är ju att lägga av, så slipper jag tänka att jag måste berätta om en rolig sak som pluppar upp i huvudet för att sedan komma på flera veckor senare att det ämnet är ganska föråldrat. Det näst lättaste är att fortsätta som om ingenting har hänt, för då slipper jag be om ursäkt till mina två, tre läsare för min frånvaro. Det jobbigaste vore att börja om någon annanstans, registrera sig, lära sig något nytt och skaffa ett nytt användarnamn och allt sådant.

Så, eftersom att jag är en lagom, feg och svensk person i mitt huvud så satsar jag på alternativ nummer två: Att fortsätta som om ingenting har hänt. Men: Sista chansen nu kompis, som Hugo skulle ha sagt. Om det inte fungerar så blir det något av de andra två alternativen nästa gång.

<3<3<3
 

RSS 2.0